Malmö Brinner/ Malmö Arde
22.4 - 22-9-2016. Moderna Muséet Malmö
Foto: Gabriel Flores Jair -Pepe Viñoles
Foto: Gabriel Flores Jair -Pepe Viñoles
Åderstoder. Collage-Installation.
 |
  |
 |
| "Malmö brinner" Skisser/ estudios. Collage 2016-2017 |
ÅTERSTODER/ REMANENTES av/por Clemens Altgård
(Svenska-Español)
Pepe Viñoles, flydde från Uruguay till Chile 1972, och kom efter statskuppen 1973 till Sverige. Under flera år arbetade han mycket med att göra affischer, ofta med ett vänsterpolitiskt budskap. Han har fört en passionerad kamp mot sociala orättvisor och alltid med en mycket medveten estetik och ett stilsäkert formspråk.
(Svenska-Español)
Pepe Viñoles, flydde från Uruguay till Chile 1972, och kom efter statskuppen 1973 till Sverige. Under flera år arbetade han mycket med att göra affischer, ofta med ett vänsterpolitiskt budskap. Han har fört en passionerad kamp mot sociala orättvisor och alltid med en mycket medveten estetik och ett stilsäkert formspråk.
Idag gör Malmöbon Pepe konst som är både
lekfull och lite hemlighetsfull. Bitar, fragment och lösa stycken sätts samman
till fascinerande helheter. Han gör bland annat skulpturer, collage, assemblage
och arbetar även med objekt.
Det går att ana en inspiration från
flera av de moderna ismerna, dadaism, surrealism och konstruktivism, för att
nämna några som satt starka avtryck i Pepe Viñoles konstnärliga metoder.
”Återstoder” är titeln på ett av Pepes senaste verk. Det har skapats speciellt till utställningen ”Malmö brinner – en utställning om revolt, drömmar och passioner, 1968-1988”. Utställningen inramas av två symboliska årtal således. Den börjar med revoltåret 1968 och slutar vid 1988, året före murens fall. Vad som hände sedan vet vi. Globalisering följde, tilltagande digitalisering och proklamerandet av historiens slut. Men historien var inte slut, nya dramatiska händelser skakade världen och nu tycks den nyliberala eran gå mot sitt slut. Vad som händer härnäst vet vi inte. Men vi behöver konstnärer som Pepe Viñoles för att förstå vår samtid och få ett grepp om det förflutna. Kanske kan vi då också göra oss en bild av en möjlig framtid.
Utställningen ”Malmö brinner” som sådan är alltså återblickande men ändå med en stark förankring i nuet. Från det som skedde under de där passerade decennierna löper det trådar, såväl synliga som osynliga, till nuet. Därför är det så träffande att Pepe spänt upp linor, trådar, i sitt verk.
”Återstoder” är likaså en välfunnen titel med tanke på att Pepe har återanvänt saker som han skapade för många år sedan, affischer och trycksaker, bland annat. Det är som sorts dokument från gångna tider: ”rester” eller som det heter på spanska: ”remanentes”. Det kan också ses som ett slags fresk svävande i luften. Minnen tonar fram som ett slags hägring i nuet. Men det går att tillämpa andra synsätt också. Tillsammans utgör delarna ett större helt, en dynamisk och ändå komplex mosaik som vittnar om ett aktivt liv.
Inspiration till formen har han bland annat fått från latinamerikanska folkkonst företeelser som Papel picado i Mexico och Literatura de cordel i Brasilien, där konst och artefakter hängs upp likt tvätt på långa linor i gaturummet. Här visar Pepe Viñoles också på en annan sak — hur konst kan slå en bro mellan kontinenter och hur avantgardistiska uttryck kan förenas med folkkonstens traditioner. Det händer något lika oväntat som fascinerande i möten och sammansmältningar av det slaget. Sådana där möten som ofta sker i drömmen och som konstnären kan ta tillvara och förverkliga.
I ett verk som detta visualiseras inte bara spåren av ett livs gärningar utan också återstoderna av drömmar och den högst intakta föreställningen om att världen kan transformeras och att den faktiskt går att förändra.
”Återstoder” är titeln på ett av Pepes senaste verk. Det har skapats speciellt till utställningen ”Malmö brinner – en utställning om revolt, drömmar och passioner, 1968-1988”. Utställningen inramas av två symboliska årtal således. Den börjar med revoltåret 1968 och slutar vid 1988, året före murens fall. Vad som hände sedan vet vi. Globalisering följde, tilltagande digitalisering och proklamerandet av historiens slut. Men historien var inte slut, nya dramatiska händelser skakade världen och nu tycks den nyliberala eran gå mot sitt slut. Vad som händer härnäst vet vi inte. Men vi behöver konstnärer som Pepe Viñoles för att förstå vår samtid och få ett grepp om det förflutna. Kanske kan vi då också göra oss en bild av en möjlig framtid.
Utställningen ”Malmö brinner” som sådan är alltså återblickande men ändå med en stark förankring i nuet. Från det som skedde under de där passerade decennierna löper det trådar, såväl synliga som osynliga, till nuet. Därför är det så träffande att Pepe spänt upp linor, trådar, i sitt verk.
”Återstoder” är likaså en välfunnen titel med tanke på att Pepe har återanvänt saker som han skapade för många år sedan, affischer och trycksaker, bland annat. Det är som sorts dokument från gångna tider: ”rester” eller som det heter på spanska: ”remanentes”. Det kan också ses som ett slags fresk svävande i luften. Minnen tonar fram som ett slags hägring i nuet. Men det går att tillämpa andra synsätt också. Tillsammans utgör delarna ett större helt, en dynamisk och ändå komplex mosaik som vittnar om ett aktivt liv.
Inspiration till formen har han bland annat fått från latinamerikanska folkkonst företeelser som Papel picado i Mexico och Literatura de cordel i Brasilien, där konst och artefakter hängs upp likt tvätt på långa linor i gaturummet. Här visar Pepe Viñoles också på en annan sak — hur konst kan slå en bro mellan kontinenter och hur avantgardistiska uttryck kan förenas med folkkonstens traditioner. Det händer något lika oväntat som fascinerande i möten och sammansmältningar av det slaget. Sådana där möten som ofta sker i drömmen och som konstnären kan ta tillvara och förverkliga.
I ett verk som detta visualiseras inte bara spåren av ett livs gärningar utan också återstoderna av drömmar och den högst intakta föreställningen om att världen kan transformeras och att den faktiskt går att förändra.
REMANENTES
Pepe Viñoles huyó de Uruguay a Chile en 1972, y llegó a Suecia luego de
producirse el golpe de Estado en septiembre de 1973. Durante varios años
realizó afiches políticos y solidarios. Siempre ha podido unir una apasionada oposición a la injusticia social, con una obra de estilo
seguro y definido criterio estético. El
arte de Pepe, es a la vez lúdico y muchas veces enigmático. Partes, fragmentos
y piezas sueltas resultan fascinantes unidades. Su trabajo incluye esculturas,
collages, assemblage y también objetos.
Puede notarse que su inspiración se reconoce
en algunos de los modernos ismos: el dadaísmo, el surrealismo y el
constructivismo, para nombrar unas pocas de las corrientes artísticas que han
dejado una fuerte huella en el trabajo de Pepe Viñoles.
"Återstoder" es el título de este último trabajo de Pepe, creado
especialmente para la exposición "Malmö brinner (Malmö arde)- una
exposición sobre la rebelión, sueños y pasiones, 1968-1988". Esta muestra
está enmarcada por dos años simbólicos, el que se inicia con la revuelta del
año 1968 y termina en 1988, el año antes de la caída del Muro de Berlín. Lo que
sucedió a continuación, lo sabemos: la globalización que sobrevino, el aumento
de la digitalización y el anuncio del fin de la Historia. Pero la Historia no
había acabado, porque nuevos acontecimientos dramáticos sacuden el mundo y
parecería que ahora la era neoliberal toca su fin. Lo que va a acontecer
después no lo sabemos. Pero necesitamos artistas como Pepe Viñoles para
entender nuestro presente y retener el pasado. Tal vez entonces, podremos
también hacernos una idea del futuro posible.
La exposición "Malmö arde" como tal, propone una visión retrospectiva sin embargo el presente tiene una fuerte impronta en
ella. De los sucesos de décadas pasadas se extiende un hilo que llega hasta el
presente y que puede hacerse tanto invisible como visible. Por eso,
coincidentemente en esta obra de Pepe Viñoles también se tensa y extiende un
hilo.
"Återstoder" en sueco es un título acertado, porque Pepe ha
reutilizado materiales que creó hace muchos años, sobre todo carteles y otros
impresos. Es una suerte de documento de tiempos pasados: "restos" o
como se dice en español: "remanentes". También puede ser visto como
una especie de fresco suspendido en el aire. Recuerdos que se desvanecen como espejismos en el presente.
Sin embargo es posible mirarlo también de otra manera. Porque agrupados los
diferentes elementos constituyen un todo más grande, un mosaico dinámico y
complejo que da testimonio de una vida activa.
La forma se ha inspirado en dos viejas tradiciones del arte popular
latinoamericano, el Papel picado de
México y la Literatura de cordel de
Brasil donde adornos y textos ilustrados con grabados, cuelgan en la calle como
ropas puestas a secar. Es aquí donde Pepe Viñoles nos muestra otra cosa -cómo el arte puede ser un puente entre
continentes y también cómo las expresiones de vanguardia se pueden combinar con
las tradiciones del arte popular. Sucede algo tan inesperado como fascinante en
reuniones y fusiones de este tipo. Encuentros que a menudo suceden en un sueño
y que el artista puede aprovechar y recrear. En una obra como esta se
visualizan no sólo las huellas de la vida, sino también restos de los sueños y
la más alta e intacta idea de que el mundo puede ser transformado, y que
cambiarlo es cierto y posible.
CLEMENS
ALTGÅRD. Poeta y escritor. Uno los curadores de la exposición
”Malmö
brinner”. Texto al catálogo de Pepe Viñoles, abril de 2017.
2 Collages, 2016
 |
